Jag älskar att gå ut och promenera på måndagsmorgnar; när staden vaknar till liv efter helgen och det sjuder av aktivitet på gatorna när handlare och tebarsägare förbereder sig för en ny vecka. I Europa brukar det vara bäst innan nio på morgnarna, men Taiwan är ett mycket morgontrött och sömnigt land, där inga affärer öppnar före elva, så kring tio är en rätt bra tid att gå ut och insupa atmosfären. Fruktmarknaden är ett bra ställe, exempelvis. Men det var med sorg i hjärtat jag insåg att, trots att temperaturen fortfarande är över trettio grader och solen står högt på himlen, så går vi nog mot höst. Ananas hittar man inte längre, och inte röd mango. Papayan bör ätas med njutning och vördnad, för jag misstänker att det är sommarens sista.Jag följer säsongerna vad gäller frukt, jag vägrar att handla vindruvor influgna från Kalifornien, eller japanska fujiäpplen med ett styckpris på 250 NT dollar. Men drakfrukterna är fortfarande fina, och passionsfrukten kostar nästan ingenting alls, precis som buddas-huvud-frukter.
Dessutom handlade jag färskt bröd med grön sylt, och hos téhandlaren provsmakade jag tre sorters highmountain oolongté, som skördats på ett par tusen meters höjd, i bergen jag kan se från balkongen de dagar det är klart väder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar