Zong-Zi

Igår blev vi bjudna på Zong-Zi, en kinesisk specialitet. De små knytena inlindade i bananblad ser ganska harmlösa ut, men därinne döljer sig riktigt klibbigt ris, fläsk, ägg och vita bönor. En enda Zong-Zi skulle förmodligen kunna föda en flerbarnsfamilj. Eller användas som dörrstopp. Det är ingen fjäderviktsrätt, detta.
Mer som... palt. Kinesisk palt. Och mycket riktigt, paltkoma-tillståndet lät inte vänta på sig.
Sedan fick vi en låda té av Miranda; Gen Mei Cha, japanskt risté. Taiwaneserna gillar ju functional food, och Gen Mei Cha är synnerligen bra efter ett par, tre zong-zi.
- Det absorberar och löser upp fettet, berättade hon. Dessutom gör det underverk för trött och glåmig hy.
Det låter väl som en fantastisk quick fix till sommaren? Jag gjorde risté till mig och C i går kväll att njuta av, enligt devisen allt nyttigt är gott. Téet luktade faktiskt som ris. Och smakade gröt. En droppe mjölk och lite kanel bara, så har vi en sorts lättgröt. Fantastiskt. Men inte så somrigt kanske. Geisharistéet får nog vänta till vintern.