Ätit koreansk mat. Och det hade varit synd att missa.Sett chihuahuor utklädda till superman, eller klädda i getingkostym med antenner och vingar (please, people, give these dogs a break, will you?).
Burit med mig en tom salladskartong gata upp och gata ner i jakt på en papperskorg. I desperation ber jag snällt om att få slänga den i ett snabbmatsställes sopsäck. Och fått nej. (Okej, då ställer jag mitt skräp på gatan utanför. Taiwan-style. För det är ju så mycket trevligare än att min lilla kartong skulle trängas med ditt skräp. Fint, vi ställer skräpet i gathörnet mittemot. Bitch. )
Lungröntgats för att få skriva in mig på universitetet.
Tillfrågats om jag vill sjunga solo inför ett hundratal värnpliktiga; utan att någon ens hört mig sjunga, något som förmodligen skulle få vederbörande att snabbt dra tillbaka sin förfrågan.
Tillfrågats om jag vill tillbringa en fredagkväll med att fånga små pastellfärgade mjukdjur med en metallklämma i ett av de center som specialiserar sig på denna debiliserande aktivitet (hellre begår jag harakiri med en ätpinne, tackar som frågar).
En helt vanlig dag i Taiwan, mina vänner.
Oh, trodde förresten att jag beställde räkor till lunch; men det var inga räkor. Det var otäcka vita klumpar som C gissade var sniglar, brutalt slitna ur sina skal, och kokade i buljong med chili och alger. Måste ha missat något tecken. Till middag fick jag in en tallrik broccoli. Knepigt språk det här, kinesiska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar