Kenting Schmenting

Vi är tillbaka efter vår katastrofala romantiska get-away. Vi stod ut i det av taiwaneser och expats högt prisade Kenting i ett och ett halvt dygn, sedan tog vi i vild panik en taxi - och den taxifärden lovar jag att jag ska berätta om någon dag, när jag hämtat mig - därifrån.

Men okej, stranden var fantastiskt fin. I'll grant them that. Och mellan två regnskurar och en åskstorm slängde jag min ganska bleka lekamen - ett halvår på en tropisk ö, och jag har aldrig varit vitare- i vågorna, bara för att bli tillsagd av en ohyfsad snubbe på någon sorts skoter att man inte fick bada. Inte fick... ? Nej, det är klart! Så dumt av mig! Att vilja bada! På en strand! Tidigare under dagen hade jag hört en amerikan säga till en annan att Taiwan är så bra, "because you can do anything you want. Anything, man."
Förutom att bada.

Större delen av stränderna är dessutom uppköpta av lyxhotellen som dominerar kustlinjen, de har köpt stranden, havet, ängarna och fälten, för de kan göra det. Allt går att köpa för pengar.
Landskapet är outsägligt, outhärdligt vackert. Men annekterat och koloniserat av Starbucks, 7-11 och en bedrövlig mängd flip-flopbutiker. Mellan havet och bergen leds stadsjeeparna och skyttelturistbussarna in på Kentings enda gata där discomusiken pumpas ut från barer där man dricker tequila och dansar i glittrig bikiniöverdel och där ett stort gult jävla M skymmer utsikten över stranden.

Varför sade ingen nej? Varför sade man inte stopp, kanske när Ilha Formosa fortfarande kunde kallas Ilha Formosa, den vackra ön? Och hon kan det fortfarande. Men frågan är hur länge. Det är det som är så outhärdligt.

Well, well. Jag ska krypa ner i sängen och njuta av att vara hemma igen. Jag tänker underhålla er med lite highlights från Kenting i morgon.

Tills dess; ett tips. Planerar ni en romantisk weekend; försäkra er om att hotellet inte har stopp i avloppen eller är överbefolkat av barnfamiljer med skrikande kids. Som skriker nätterna igenom. Och att ni på andra sidan väggen inte har en taiwanes med svår pollenallergi som snyter sig så väggarna vibrerar från klockan tre på morgonen. Bara ett par smågrejer, sådär. Att tänka på.